Nepal
Alla dessa kullar och backar upp och ner, och bara små grusvägar att köra på.
Det finns 240 toppar på över 6000 m.
Ska man köra ner till slätterna i södra Nepal så är det ca 23 mil. Inte så långt tyckte vi.....men man får räkna med 18 till 19 timmars körtid!
Inte undra på att det fanns flera kungadömen här ända till 1976.
1976 blev det diktatur i ett antal år, tills kungen blev störtad av sin bror.
Nu är det en demokrati med fria val.
Till ytan är det en 3dje del av Sveriges yta, men med 28 miljoner invånare.
Medelinkomsten är på 2 800 kronor per år. Det är ett av världens fattigaste länder.
Att de bara orkar vara så vänliga och glada!
Hotellet som vi bodde på var i alla fall lyxigt i överflöd!
Äntligen en god frukost!
Det är nog vad jag saknade mest under de sista dagarna i Tibet......Frukosten!
Vi började faktiskt planera en minisemester till Nepal.
Man kan bo, sola och bada på detta hotellet.....dessutom finns massor att titta på i Kathmandu.
Det lär också vara billigt att flyga hit!
Fast idag regnade det förstås......
Normalt sett brukar oktober vara en säker månad att åka hit, men i år har regnperioden dragit ut på tiden.
Vi skulle börja dagen med med lite egen sightseeing, genom att gå till Boudhanath Stupa som vi kunde se från hotellet. Vi fick gå utmed en allé med pomolo träd för att komma ut från hotellet.
....sen drog vi ut på smågatorna....
Man kan tydligt se att Boudhanath Stupan i första hand ses som en buddistisk helgedom. Här var mängder med munkar och små stånd som bl.a sålde munkkåpor.
Enligt guiden har det emellertid varierat genom tiderna. I Nepal är gränsen mellan hinduism och buddism ibland lite flytande.
Så kom vi då fram till Stupan....
Det finns ingenting inne i stupan.
Den tjänstgör mer eller mindre bara som en gravsten, där folk kan hedra sina döda.
Runt stupan fanns ett trevligt litet torg med mängder av affärer.
Det var så billigt, så här hade man lätt kunnat spendera lite mer tid.
Vi hade ett lite pressat schema i Kathmandu, så vi var tvungna att ge oss härifrån.
Klockan 10.30 skulle träffa guiden vid hotellet, utcheckade och klara.
Vi försökte gena lite på vägen tillbaka, men det var inte så lyckat. Vägarna är lite kringelkrokiga i Nepal...även inne i städerna.
Lite nya vyer fick vi i alla fall.....
Äntligen hittade vi tillbaka till hotelluppfarten. Det blev en rask promenad!
Det satt mängder med gamla damer utmed väggarna.
Nu skulle vi börja vår sightseeing med guiden. Det första målet blev krematoriet.
De döda bränns inför allmänhetens beskådande.
En sed som annars gäller i både Nepal och Tibet är att de döda läggs ut uppe på ett berg som gåva åt de vilda djuren, eller i floden som mat åt fiskarna.
Barn begrav alltid, och de som har råd kremeras.
Det var en hel del kommers utanför krematoriet också.
Det satt mängder med gamla damer utmed väggarna.
Guiden förklarade att de var gamla och fattiga, och här kunde de få gratis mat.
Lite som att vänta på att bli kremerade......
Trackback
