Pearl City och Taikang Lu

Nu har vi faktiskt betat av en hel del på vår lista över saker som vi måste göra. Vi skrev en lista direkt när Karin kom, och nu bockar vi av vad vi har gjort varje dag.Idag var det dags för Pearl City och Taikang Lu.
Det blev första dagen med tunnelbana för Karin. Det märks att hon har bott i Köpenhamn, för här tog Karin kommandot och höll reda på alla våra byten.
Hon har också gett mig lite reprimander för mitt trafikvett.  Visst....jag höll på att bli påkörd av en flakmoped. Fast jag vet inte hur allvarligt det var.....Den körde inte över tårna, bara lite över skon.
 
Så.....vi började med Pearl City.
Varken Karin eller jag är några storkonsumenter av smycken, men pärlöronhängen blev det i mängder. Visst slank det ner ett halsband och ett par armband också.
Härifrån promenerade vi vidare till Label 88, där jag köpte min senaste väska. Detta är inte fake-väskor utan kvalitetsväskor i härligt skinn. Riktiga hantverk!
Karin kunde inte motstå frestelsen.
Den t o m luktar gott av skinn!
 
Nästan granne med Label 88 ligger Mu Gallery, där de säljer de möbler. Jag har hört att de ska ha så fantastiskt fina saker här. Det var inte överdrift!!! Hit vill jag definitivt komma tillbaka!
 
Nu var det dags för tunnelbanan igen för att ta oss till Taikang Lu. Det var ett par byten, men jag slappnade av och förlitade mig på Karin.
Taikang Lu är en liten pärla i Shanghai. Något av det första vi gjorde när vi kom hit var att äta lunch.
Här finns mängder med små restauranger som väntar på att bli utforskade, så det är bara till att slå sig ner någonstans. Efter lunchen hade vi lite mer ork att titta in i alla småbutikerna i gränderna.
Det enda problemet med det här området är att man så lätt virrar bort sig. Det är som en labyring med gångar.
Efter att förmodligen gått runt i de flesta gångarna, en eller flera gånger, tyckte vi att vi förtjänade en liten fikapaus. Då testade vi detta lilla stället, Teddy Bear Café!
Så mysigt att bara sitta och titta på folk.
Vi skulle kanske ha testat den nya Shaken, men då hade vi ju inte fått sitta ner.
Det blev ingen sen utekväll ikväll heller.
Skönt för mig att Karin också tycker det känns bra att komma hem och ta det lite lugnt efter en heldag på stan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0