shanghaijavisst

Nu har jag haft två dagar som jag mer eller mindre har hållit mig undan för världen.

Jag har gått på gymmet och pluggat kinesiska. Kurt har varit i Xiamen på affärsresa och honom såg jag inte skymten av förrän sent på onsdagskvällen.

Visst kan det vara rätt skönt att vara ensam ibland, men nu får det vara nog.

 

Nu var det fredag och det innebar Fredagsmahjong!

Pernilla som precis har flyttat in i vårt område skulle hänga med för att se vad Mahjong innebär och vi bestämde oss för att slå följe. Vi skulle vara hos Anneli denna gången. Hon har ganska nyligen flyttat och bor numera nära Pärlmarknaden. Det tog ca 1 timme att ta sig ut dit med Metro och till fots.

Så roligt det var att få spela Mahjong igen!

Vi var 10 kvinnor som spelade, så vi fick cirkulera lite. Det är 3 till 4 spelare per bord som gäller.

Efter mycket spelande och snackande gav vi oss ut för att äta lunch tillsammans. Det är alltid trevligt att få se sig om i lite nya områden. Alldeles intill lunchrestaurangen låg en liten väskaffär som tydligen var rätt känd bland västerlänningarna. Hela gruppen gick in i affären till affärsägarens stora förtjusning.

 

Affären heter Label 88, ligger på 3213 Hongmei Road, och är väl värd ett besök.

Det luktade så gott av läder i hela affären! Detta är inte någon "Fake" affär och priserna var ju lite högre än där, men detta är äkta vara. Här fanns flera väskor som jag hade velat ha, men till slut bestämde jag mig för en. 580 yuan/kronor fick jag ge för en väska som är ett hantverk i fint skinn. Jag är mycket nöjd!

 

Efter denna affären bestämde vi oss för att titta in till Pärlmarknaden. Jag har länge tänkt ge mig hit för att köpa "Racks" till majongspelet. Nu fick jag chansen! Vi var 3 stycken i gruppen som passade på att handla.

 

På väg till Pärlmarknaden stötte vi på den här lille krabaten. Han såg rätt ensam ut i världen.

 

Jag var inte tillbaka i mina kvarter förrän vid 4-tiden. Då gick jag raka vägen till City Shopen, och köpte lite oxfilé och sallad. Sen väntade jag utanför Kurts jobb tills han slutade och så slog vi följe hem.

En heldag på stan känns det som!

Visst hade vi kunnat fortsätta med en kväll på stan, men efter en lång arbetsvecka för Kurt så kan det vara rätt skönt att få äta hemma en kväll.